Innan Sverige blev Sverige, låg Närke under vatten. Över landskapet forsade det som kallades Svea älv, som förband Östersjön med västerhavet, men med tiden höjde sig Närke över vattenytan. Trots att Närke omges av stora skogsområdena var området aldrig särskilt isolerat. Med sina goda vattenkommunikationer blev trakten kring Hjälmaren och Mälaren nämligen järnålderns handelscentra. De första inbyggarna slog sig ner på höjderna och livnärde sig främst på boskapsskötsel. Med tiden tog dock järnhanteringen över. Alla förutsättningar fanns - järn (från Bergslagen), vattenkraft och skog. Vid sidan av järnhanteringen var kreaturshandeln viktig, och redan på 1300-talet blev Hindersmässan i Örebro centrum för dessa marknader (Mässan finns faktiskt kvar än idag).

I mitten på 1200-talet grundades Örebro. Samtidigt uppfördes ett försvarstorn vid Svartån för att försvara denna strategiska överfart, men även för att dra in pengar till statskassan med hjälp av tullinkomsterna.

Försvarstornet kom med tiden successivt att förstoras för att idag vara ett pampigt slott mitt i staden. Under medeltiden var staden ofta indragen i strider, t ex Engelbrekts belägring och intagande av slottet 1434.
Läs mer om Örebro Slott

Från 1560 till 1621 ingick Närke tillsammans med Värmland och Södermanland i det hertigdöme som tilldelades Gustav Vasas yngste son, Hertig Karl, sedemera kung Karl IX. Under denna tid fick regionen ett uppsving. Näringslivet hade glada dagar och Hertigen lät bygga om slottet.

Under 1600-talets mitt försämrades dock läget i Örebro. Handeln led svårt av att nya städer i Bergslagen grundades. Dessutom förlorade staden sin rätt att handla direkt med utrikes hamnar. I söder var läget annorlunda och 1643 grundades landskapets andra stad, Askersund.

1700-talet utgjorde en tämligen stillsam period, näringslivet gick på i gamla spår, småindustrier kom och gick, men bergshanteringen dominerade alltjämt. Inte förrän i mitten på 1800-talet hände det saker - men då gick det snabbt!

1839 började skomakaren Anders Andersson från Kumla sy skor i parti i olika storlekar utan föregående måttagning. Han åkte in till Örebro och sålde skorna på torget. Succén var ett faktum och blev startskottet åt en expansion av sällan skådat slag. Skofabriker uppstod lite varstans och näringslivet blomstrade. Samtidigt kom järnvägen till Närke och Hallsberg blev en viktig knutpunkt. Skoindustrin tillsammans med grundandet av andra industrier under denna tid, t ex Ekströms (soppor) och Örebro kex, ledde till att Örebro expanderade kraftigt. 1850 bodde här ca 5000 invånare, 100 år senare hade siffran tiodubblats, och efter kommunsammanslagningarna är Örebro idag uppe i ca 125 000 invånare. Även Kumla växte, och blev stad runt 1940. 1948 fanns det 252 skofabriker i Sverige, och av dessa låg ungefär hälften i Örebro län!

Den hårdnande konkurrensen utifrån ledde emellertid till att det gick grus i skomaskineriet. Efter kriget försvann fabrikerna en efter en, och av det stolta skoimperiet finns idag endast spillror kvar, 5 fabriker i Kumla. I Örebro är allt borta - liksom kexfabriken.

Men i vår tids Närke finns många andra industrier och verksamheter. Bland annat en omfattande livsmedelsindustri. När du äter en vanlig varmkorv är kanska korven från Sköllersta (utanför Kumla) och korvbrödet från Örebro! Blåbärssoppan och nyponsoppan du brukar äta är kanske tillverkad i Örebro medan Risifruttin kommer från Kumla.

Läs mer om vår tids Närke