Nu i höst kom Manuel Castells bok  Internetgalaxen: 
Reflektioner om internet, ekonomi och  samhälle på 
Daidalos förlag.

Ola Larsmo
 När jag nu läser Manuel Castells senaste bok "The Internet Galaxy - Reflections on the Internet, Business and Society" stöter jag åter på tanken om ett samband mellan murens fall och digitaliseringen. Redan i Castells mammutverk "Informationsåldern I-III" spelade Internet en viktig roll i analysen av den förändring av samhället som kläs i så pass olikfärgade pyjamasar som "informationssamhälle" eller "globalisering". 



Möjligen kände Castells att han behandlat Internet alltför summariskt. Den nya boken beskriver det i sin egen rätt, som kultur och som politisk och ekonomisk maktfaktor. I några kapitel granskas också det som kallas "den digitala klyftan", alltså ännu en rämna mellan dem som har och dem som inte har. Det är kunnigt, relevant och tidvis bedövande faktatätt. Hur det gick till när Sovjet snavade och föll framlänges på tröskeln till det digitala samhället berättar Castells redan i förordet. 

Reaganadministrationen ville gärna framställa saken som att det var den [nukleära kapplöpningen]? som fick Sovjet på knä. Castells menar att det övertag USA skaffat sig på det digitala kommunikationsområdet spelade en avgörande roll för att få realisten Gorbatjov att byta strategi. Vad man än säger spelade olika kärnvapenstrategier en andrafio.

Den sovjetiska forskningen, en gång framgångsrik, hade halkat fel av rent politiska skäl: 

"Även Sovjet hade förankrat sin forskning och teknologi i det [militärindustriella komplexet]. Men till skillnad från USA hade den sovjetiska forskningen fångats av säkerhetsapparaten och dess sekretess och målstyrda projekt, vilket till sist undergrävde förmågan till teknologiska innovationer - trots den sovjetiska forskningens höga grad av kompetens. ARPA [den amerikanska tankesmedja? som redan på 1970-talet utformade en tidig version av Internet, min anm.] hade å sin sida en policy av flexibilitet och akademisk frihet som gav stor utdelning både vad gällde militära strategier och när det gällde att frigöra de amerikanska forskarnas kreativitet." 

Vad som blev Sovjets vetenskapliga fall var alltså diktaturens säkerhetsnojor och kontrollbehov. Det är vad Castells säger. Så var individer också förbjudna att inneha persondatorer i Sovjet nästan ända fram till statens upplösning. Så kan det gå, frestas man säga. Det kan man gärna göra - så länge vi är redo att lära av deras misstag. 

Castells bok är en utmärkt sammanfattning av såväl Internets historia som av på vilket vis Nätets framväxt faktiskt påverkar hela samhället. Han sammanfattar dock mest vad andra redan sagt. Men även den seriöse akademikern Castells kommer i kapitlet om "The Internet culture" fram till samma slutsatser som mer vildögda nätanhängare tidigt dragit. Internet - och hela persondatorindustrin - växte fram snabbt, effektivt och fick en dynamisk inverkan på samhället främst på grund av den stora öppenheten och rent av "givmildheten" när det gällde att dela med sig av forskningsrön och information. Där fullföljde man helt enkelt upplysningens dröm om [akademisk frihet]?: den kunskap som behövdes delade man med sig av. (Det är ju också en välkänd sanning att så gott som alla tekniska genombrott som präglade nätets framväxt forskades fram med offentliga medel.) 

Men det är samma öppenhet vad gäller tillgänglighet på information som också är källan till så gott som alla dagens digitala kontroverser. Vare sig vi talar om Napster eller piratkopierade program handlar det om samma sak. Det är "för lätt" att med Nätets hjälp ta del av information man inte betalat för. 

Här finns kärnfrågan: Hur, och i vilken grad, skall tillgången på information kontrolleras? Det kan gälla framtidens yttrandefrihet och samtidigt den ekonomiska tillväxten, allt på samma gång.

Text: Ola Larsmo - författare och kulturskribent på DN.
Hela texten finns att läsa på www.olalarsmo.com



"En värld där samhällen och kontinenter lever i teknologisk
apartheid".  Från Daidalos förlagskatalog.


Några citat ur Internetgalaxen:

" Om nu informationstekniken är dagens motsvarighet till industriepokens elekt-
ricitet, kan internet liknas vid både elnätet och elmotorn på grund av sin förmåga
att distribuera informationskraften till alla mänskliga verksamhetsområden ".

" Liksom tryckpressens spridning i västvärlden skapade vad MacLuhan kallade 
"Gutenberggalaxen", har vi nu inträtt i en ny kommunikationsvärld: internet-
galaxen ".

" Jag tror att internet är ett avgörande instrument för utveckling av tredje världen ".

" 2000-talets sociala rörelser, medvetna kolektiva handlingar som syftar till att ändra
samhällets värderingar och institutioner, manifesterar sig genom och på internet ".

Internet " omdefinierar avstånden men upphäver inte geografin ".

" Internet är förvisso en frihetsteknik - men det kan göra de mäktiga fria att förtrycka 
de okunniga, leda till att de som har lagt beslag på värdena utesluter de värdelösa. 
I denna allmänna mening har samhället inte förändrats särskilt mycket ".


Länkar: Ola Larsmo: Artikel om bibliotek
             Om Manuel Castells: Artiklar; SvD
             Mikael Nyberg om Castells

Tidigare nummer:
Nr 1