En av de mest kända och största emigrantagenterna, Frederick Nelson (Fredrik Nilsson), kom från gården Näs i Bjurtjärn.  Även en bror till Frederick Nelson, J.O. Nelson (Johan Olof Nilsson), var verksam i branschen.

Frederick Nelson utvandrade 1853 till Nordamerika och började i emigrationsbranschen 1864. Han var sverigeombund för emigrantföretaget American Emigrant Company och inom en hjälporganisation för immigranter (Scandinavian Emigrant Aid Society) som grundades 1866 i Chicago, samt agent av mycket hög dignitet för Inman-linjen.Han hade även emigranthotell i Göteborg.

Det var Frederick Nelson som förmedlade en betydande del av 1860-talets resor, vilket gav honom stora inkomster. Han taxerade inkomst i slutet av 1860-talet var i klass med Göteborgs ledande affärsmän.

Kgs befhde har anbefallt wederbör. länsmän att inkomma med närmare underrättelser om emigrantsaken, äfwensom att warna allmänheten för emigrantwärfwarne och uppmana att wid öfwerenskommelsers träffande rörande utwandring iakttaga den största försiktighet. I en kungörelse, som skall uppläsas 3 gånger i Karlskoga och Bjurkärns kyrkor, warnas allmogen för den återkomne emigrantwärfwaren Fredrik Nilssons humbug. Det antydes äfwen att kgs befhde är betänkt på ytterligare åtgärder, om länsmännens rapporter finnas dertill föranleda.

Annons i Nerikes Allehanda 1869

Hwad Nytt? (Eksjö-tidning) 21 april 1865.
Gösta Lext. Studier rörande svensk emigration till Nordamerika 1850-1880. 1977.

A. E. Johnson (Alexander E. Johnson) (1840-1918), född i en torpstuga på Mossberga ägor i Karlskoga, blev en av de rikaste svensk-amerikanerna som funnits. Han medföljde mor och styvfar till Amerika 1854 med den omtalade gruppresan. De bodde i Stockholm, Wisconsin. A. E. Johnson hade läshuvud och kom att ägna sig åt emigrantvärvning och koloniseringen av Red Riverdalen i västra Minnesota. Han kom att utöva ett stort inflytande över hundratusentals skandinavers utvandring till Amerika och bosättning där. Nämnas kan att han blev landagent för staten Minnesota, ombud för Northwestern Steamboat Co., ansvarig för den engelska Cunard-linjens skandinaviska avdelning i Chicago och därefter dess affärer i hela Västern. och emigrantkommissarie för St. Paul, Minneapolis & Manitoba Railway. 1883 startade han invandrar- och landförsäljningsbyrån A. E. Johnson & Co., som snart hade kontakter över hela USA. Så småningom blev han den förste ordföranden för den svenska handelskammaren i New York. Han blev även svensk generalkonsul i New York. När han avled var han god för 4 miljoner dollar.

Ulf Beijbom. Amerika, Amerika. En bok om utvandringen. 1977.
Karlskoga Tidning 10 juli 1978.

Aleck E. Johnson och hans hustru

Järnvägsbyggaren Chas. J. Johnson föddes i Karlskoga, Värmland /29 augusti/ 1856 och reste till Amerika 1873. Hans hela kassa vid ankomsten till Minnesota, där han började sin amerikanska bana, utgjorde 2 dollars. Från en oansenlig början som arbetare med hacka och spade vid järnvägsanläggningar har han arbetat sig upp till en av de förnämsta järnvägsbyggare i Amerika. Dels på egen hand, dels i gemenskap med andra, har han byggt över 3000 mil (4,855 kilometer) järnväg i Amerika, och somliga av dessa banleder ha erbjudit stora svårigheter. En av dem, som på en sträcka av 80 mil (129 kilometer) gick genom Cascadebergen i Washington krävde nästan oavbruten bortsprängning av berg, anläggandet av 4 tunnlar av sammanlagt 3,000 fots (960 meter) längd och byggandet av en mängd broar över klyftor och bråddjup. Kostnaden för denna bandel ensamt belöpte sig till 3 miljoner dollars. Johnson har ofta sysselsatt en arbetsstyrka av 2-3000 man och utbetalt i löner 100,000 dollars i månaden jämte kosthåll. 1893-1906 var han bosatt i Minneapolis, man har sedan dess haft sitt hem i Seattle. Han har besökt Sverige en gång.

Ernst Skarstedt. Svensk-amerikanske folket i helg och söcken. 1917.

David Nyvall från gården Vall i Karlskoga och sonson till "mor i Vall" utvandrade 1886. Han blev "president" för missionskyrkans läroanstalt North Park College i Chicago, därefter Walden College i McPherson i Kansas och var en tid professor i skandinaviska språk vid Washingtonuniversitetet i Seattle. David Nyvall avled i St Paul, Minnesota 1946.

Hans far Carl Johan Nyvall hade gjort flera predikoresor i USA och 1885 medverkat till bildandet av the Evangelical Covenant Church. En doktorsavhandling finns skriven vid Uppsala universitet om David Nyvall.

Carl Johan Nyvall (1829-1904)

Östvärmländska pionjärer i det svenska Amerika av Alf Brorson i Bryggan 3/1998.
Den trogna makan och modern av Alf Brorson i Bryggan 1/1999.

Olof Olsson, bergsman från Björtorp i Karlskoga, och hans hustru Brita medföljde sonen Olof Olsson, då han for till Amerika med 250 värmlänningar 1869. Olof d.y. var en av grundarna av staden Lindsborg i Kansas. Han var präst i Lindsborg och blev omsider professor vid Augustanas prästseminarium i Rock Island. Olof Olsson äldre dog 1878 i Lindsborg.

Olof Olsson d.y:s dotter Anna avlade 1888 som andra kvinna examen vid Augustana College. Hon skrev även barndomsberättelsen En prärieunges funderingar som publicerades 1917.

Östvärmländska pionjärer i det svenska Amerika av Alf Brorson i Bryggan 3/1998.
Den trogna makan och modern av Alf Brorson i Bryggan 1/1999.
Uppgifter ur Karlskoga bergslags hembygdsförenings arkiv.

Oscar Lundin, född 1878 i Karlskoga, utvandrade 21 år gammal år 1900 med sin mor valsmästaränkan Emma Mathilda Jansdotter och syster Anna. De bosatte sig i Worcester. Oscar bodde en tid hos sin moster Amanda, gift med Carl Lybeck, i Worcester. Oscar och modern flyttade till Roebling, New Jersey. Oscar blev så småningom förman på nattskiftet i valsverket på J. A. Roebling´s Sons Co. Två av sönerna, Gustaf Andrew född 1909 i New Jersey och Eric C. född 1911 i New Jersey, var med och arbetade med Golden Gate-projektet.

Oscar Lundin 1907

Roebling och de valsande svenskarna av Joan Klingloff Foss i Släktforskarnas årsbok 1999.

Karl Eric Kjernqvist kom från fattiga och svåra hemförhållanden i Sverige. Med tiden blev Kjernqvist predikant. Han emigrerade från Karlskoga och kom så småningom till Texas. Han grundade den första svenska metodistförsamlingen i Austin, Texas och det blev inte den sista. Hela sex kyrkor i Texas kom Charnquist, som han hette i USA, att uppföra.

Charnquist, som ofta kallades CC, var en verklig mångsysslare. Han var murare, predikant, musiker, tryckare och tidningsutgivare. Han startade tidningen Texas-Bladet vilket dock blev ett mindre lyckat projekt.

Han skrev 1900 en självbiografi med titeln "Minnen och sjelfbiografiska anteckningar". I boken skriver han bl.a. om sin svåra uppväxt i Valåsen, Karlskoga

Carl Charnquist

Från misär i Sverige till framgång och välstånd i Amerika. I Bryggan 2/1997. Artikeln är ett utdrag ur ett kapitel om Carl Charnquist i boken Pionjärerna från Värmland av Tommy Hellström.

Elis Olsson föddes 1880 på Karlbergs gård, Karlskoga församling och utvandrade 1906. I USA började han jobba inom papperstillverkning. Så småningom tog han över ledningen, samt blev delägare i det gamla företaget Chesapeake Pulp & Paper Co i West Point, Virginia. Under Olssons ledning växte förtaget mycket kraftigt och West Point förvandlades från ett slumrande sydstatssamhälle till ett av de livligaste industricentra i hela Virginia. Elis Olsson dog i West Point 1959. Hans dotter var gift med Sveriges ambassadör Nylander i Mexico.

Karlskoga Tidning dec 1958.
The Evening Star (Washington D.C) 25 maj 1959.

Carl Carlsson var bergsman och nämndeman från Granåsen i Karlskoga. Han tillhörde de tidiga 1850-talsemigranterna, men bosatte sig i Vasa, Minnesota. Vasa låg inte så långt från Stockholm, Wisconsin, men på Minnesotasidan. Carl Carlsson hade tre söner. Två av dessa deltog i nordamerikanska inbördeskriget på 1860-talet. Carl Carlsson var mycket stolt över detta och skickade hem en bild på sönerna i uniform.

Den omnämnda bildens vidare öde är ej känt. Har Du sett bilden så hör gärna av Dig via mail eller till hembygdsföreningen.

Carl Carlssons hus i Vasa, Minnesota.