OM ROXY OCH ÖREBROS
KOMMUNALA BIOGRAFVERKSAMHET
År 1913 var Centralpalatset färdigbyggt, och det var dags att inviga biografen Röda Kvarn (som sedermera bytte namn till Roxy) på Olaigatan 19. I Nerikes Allehanda från den 21 oktober 1913 kunde man läsa följande:"Biografen är enkelt och smakfullt inredd. Den är häller icke stor, vilket anses vara en fördel."
Invigningsfilm var Enrico Guazzonis "Quo Vadis?" från 1912, och vid flygeln satt den skickliga pianisten Signe Petterson. Till en början sköttes den musikaliska underhållningen enbart av henne men längre fram fick hon hjälp av violinisten Fru Kuhlin.
Den 5 september 1928 invigdes så biografen under namnet Roxy, döpt efter en biograf i New York. I Nerikes Allehanda kunde man dagen efter läsa om den upprustade salongen:
"Den framträder nu i ett helt ändrat och förskönat skick. Rummets form och utrymme är detsamma som förut men det har försetts med färgrika och dekorativa utsmyckningar. Väggar och tak äro sålunda nymålade, väggarna i rött till halva sin höjd och på båda sidor om duken äro utbyggnader anbragta, där mot en mörk bakgrund framträda stiliserande figurer i starka färger, guld, grönt och rött. Där framme till höger är en utgång och på andra sidan har musiken sin plats, osedd av publiken. Även biografens tekniska anordningar har modärniserats. Företrädesvis komma på denna biograf Fox-filmer att visas…"
I Nils-Petter Eckerboms "Roman om en stad" kan man läsa följande beskrivning av Roxys interiör:
"Den hade haft två svarta sammetsfält från golv till tak på ömse sidor av ridån. På sammetsfälten stora, stiliserade fåglar och blommor i färgglänsande siden. Exotiskt, kanske kinesiskt, förtrollande: fåglarna flög i en djupsvart, fjärran natt, som belysta av osynliga flammor."
År 1947 var det dags för upprustning igen. I Nerikes Allehanda kunde man den 16 augusti 1947, under rubriken "Roxy i helt ny gestalt", läsa om Roxys återinvigning:
"Roxy har [...] under erfarna hantverkares från NK ledning förvandlats från en skäligen gammalmodig bio till en hypermodern men samtidigt intim och trivsam lokal, där inga spår finns kvar av det gamla."
Nymodigheterna syntes redan i foajén som fick en ädelträpanel, och de stora speglarna som än idag ger foajén intryck av luft och rymd. Toaletterna i källarplanet tillkom också vid denna renovering.
Även i salongen satte man in en träpanel av mahogny och rödbok, dessutom tillkom en scen inramad av rödbok. Vid duken hängde dubbla ridåer i mörkrött och ljusblått. Läktarbarriären och bakväggen var även de blå med rödbokslister. Fåtöljerna var nya och betydligt bredare än de gamla. Armaturen av Orreforsglas sprider fortfarande sitt angenäma ljussken över salongen.
Roxy fick sin nuvarande neonskylt ca 1959, från oktober detta år finns nämligen en ansökan bevarad. En neonskylt fanns dock sedan tidigare, om än litet mer modest.
Sommaren 1965 tar Svensk filmindustri (SF) över Roxy; de fortsätter att driva biografen fram till 1989, då SF i samband med att Filmstaden öppnar lägger ned alla sina övriga biografer i Örebro. Detta år tar Örebro kommun över driften av den anrika biografen.
Vägen mot en kommunal biograf
Mot slutet av 1960-talet var filmutbudet i Örebro magert. Här fanns visserligen sex biografer men det var sällan smala filmer fick någon plats i staden. År 1967 lämnade Berit Vinthagen in en motion till stadsfullmäktige om kommunalt stöd till visning av kvalitetsfilm. Fullmäktige beslutade då att höja anslaget till Örebro filmstudio, och ansåg att saken därmed var utagerad.
Men ett år senare beslutades att en utredning skulle genomföras. En filmkommitté tillsattes. Under ledning av Gustav Westman föreslog kommittén att kulturnämnden skulle börja bedriva kvalitetsfilmvisningar i Medborgarhusets lokal Tunnbindaren. I 1973 års budgetkalkyl tilldelas projektet 12 000 kronor.
Tunnbindarens premiärkväll var den 17 januari 1974.Premiärfilmen var O Lucky Man, i regi av Lindsay Anderson.
Målsättningen för Bio Tunnbindaren var att:
• visa kvalitetsmässigt bra premiärfilmer som annars riskerar att inte komma till Örebro.
• anordna temaveckor och visa repriser på bra filmer.
• samarbeta med filmstudion och andra föreningar som är engagerade i filmfrågor.
År 1989 flyttade Örebro kommun sin bioverksamhet från Bio Tunnbindaren till Roxy, och därmed inleddes en ny epok i såväl Roxys som den kommunala bioverksamhetens historia.
Sommaren 1989, innan det var dags att dra igång verksamheten, passade man på att göra lite förändringar. En ny matta lades in, toaletterna renoverades, liksom neonskylten.
Den 11 september 1989 öppnades dörrarna till Örebros kommunala biografverksamhets nya lokaler: Bio Roxy. Invigningsfilm var den indiska " Salaam Bombay", regisserad av Mira Naïr.
Platsantalet som efter denna reparation var 158 kom att sjunka till 131 st när man ca 1994 köpte in nya stolar till parkett, från den nedlagda biografen Rio.
År 1996 var det dags för ytterligare en renovering. Den här gången gällde det ventilationssystemet. För att kunna bygga in systemet var man tvungen att ta ner duken, ramen och ridån. Med detta gjort passade man på att samtidigt investera i ett nytt ljudsystem. Systemet är egentligen anpassat till en större salong, men tack vare det har vi idag en unik ljudkvalité på Roxy.
Detta år köpte man också in en ny ridå. Man iordningställde källaren och försedde den med en liten duk och projektor för visning av videofilmer.
Hösten 2004 byttes stolarna på läktaren ut mot begagnade stolar från en Sandrewbiograf i Borlänge. Detta år kläddes också stolarna på parkett om och numrerades. Arbetet utfördes av Servicecentralen. Samma år fick Roxy ett datoriserat biljettsystem vid namn Chaplin II.
December 2008 var det dags för en upprustning av maskinrummet. De två gamla projektorerna (Ernemann VIIIB och 35/16) byttes ut mot en ny 35mm-projektor (Ernemann 12T) med sidewinder (dvs. en apparat som gör att en hel film kan spolas upp på ett enda filmhjul). Vi köpte också in en ny digital projektor, och sedan dess visar vi de allra flesta filmer digitalt i HD-kvalitet.
Den 10 november 2010 beslutade Kultur- och medborgarnämnden att Bio Roxy ska investera i en ny digital projektor av 2K-standard. Dessutom bestämdes att Roxy ska utveckla sin verksamhet genom att bygga ytterligare en salong i kafélokalen under biografen. För investeringen i 2K-anläggning fick Roxy stöd från Svenska filminstitutet på upp till halva kostnaden.
Bygget av salong 2 startade den 24 januari 2011. Projektorn från salong 1 flyttades ned, och den första visningen skedde 1 juli samma år. Filmen var den grekiska Dogtooth. Salong 2 är helt och hållet digital.
Officiell invigning var det den 3 september, då Kultur- och medborgarnämndens ordförande Behcet Barsom invigde salongen. Då invigdes också konstljudet som spelar i gången utanför toaletterna, och konstnären Jenny Svensén var också på plats.
Appendix:
Sirius – Örebros första biograf
Örebros första permanenta biograf hette Sirius. Den invigdes den 10 oktober 1904 och låg på Drottninggatan 32.
Ett år efter invigningen – närmare bestämt den 15 oktober 1905 – flyttade biografen till Olaigatan 19. Sirius bytte namn ett flertal gånger. Bland annat gick den under namnen Tellus, Continental och Örebro Biografteater. Biografen revs sedermera för att ge plats åt Centralpalatset med Bio Roxy.